Banguide 18-hålsbanan

Banan kan närmasst beskrivas som en typisk svensk skogsbana. Den är byggd med relativt enkla medel och hålen följer i stort sett de åker- och betesskiften som innan banan byggdes låg insprängda mellan för roslagsnaturen typiska bergssknallar och täta skogspartier.

Layoutmässigt har mycket litet ändrats sedan THyre Gabriel Oxenstierna lade ut hålen. Banan är inte särskilt lång men kräver eftertanke och förmåga att placera bollen av den som vill prestera en låg score. En skicklig golfare har träffande uttryckt saken så, att banan inte är särskilt svår så länge man håller bollen någorlunda mitt i fairway, men att det finns få banor på vilka slagen kan rinna iväg i en så förskräckande takt när man väl har hamnat snett. Det är ord att ta till sig.

Golfbanan är alltså kort men knepig. Den är inte särskilt trång såtillvida att det finns ganska generösa landningsområden för de flesta slag, men det finns samtidigt oerhört många ställen dit man kan slå sin boll från vilka man har väldigt svårt att göra något knostruktivt med nästa slag. Hemmaspelarna, åtminstone de som slår hyfsat långt, använder inte driver på särskilt många utslag. Greenerna är små och det lönar sig att sikta mitt på. Det finns sex dogleghål där du bör fundera litet extra. Försök inte flirta med skogen! Hål 7,8,9 och 10 är Roslagens Golfklubb Norrtäljes "Amen corner"

1

Par
4
Index
7
60
330m
55
322m
52
301m
49
301m
41
216m

1

Par
4
Index
7
60
330m
55
322m
52
301m
49
301m
41
216m

Hål 1

Kalvdön

Ovanför bevattningsdammen finns ett märkligt naturfenomen. En oval grop där kalvar lätt gick sin undergång till mötes om de försökte dricka - "kalvdön".

Slope